Att fälla en tår

Har den senaste dagarna fällt några tårar från mina ögon, inte för att jag är ledsen, inte det minsta. Utan mer glädjetårar kan man säga.
Igår hade jag ett långt samtal och de va då den första tåren kom, känslan av glädje inom mig, när vi pratade och jag får ur mig allt och allt kan kännas så rätt och så bra.

Samtidigt kan jag känna paniken i bakhuvudet över hur bra jag mår, och drar mig lite tillbaka för att inte visa mig alltför glad, för det känns inte lagligt att må såhär bra. Och jag vågar inte visa helt min lycka med livet.

Jag hoppas detta går i lås och att det är ok, skulle kännas så skönt att bli fri.

Har hjälpt mamma att städa ur hela skafferiet och tömma det eftersom pappa är i full gång med att riva rummet intill köket och idag ska väggen mellan kök och inre rum bort så skafferiet försvinner också. Så hädanefter och en tid framöver är skafferiet i källaren och snart är hela köket i källaren tills det nya är på plats. Men det är väl på plats lagomt tills jag hinner flytta, haha!

Är glad att du vill dela med dig av allt till mig, och jag kommer alltid finnas här för dig och lyssna. När du mår bra mår jag bra, och du är så viktig i mitt liv! Utan dig faller jag ihop!

tjing!