söndag 7 augusti 2011

Söndag

Oj vilken helknasig helg, haha!

I fredagskväll blev det fest med Fia. Jag kom dit senare än alla andra så hade en del att ta igen. Ja alltså skratta fick man göra gott på förfesten iaf, det behövdes kände jag.
Sen drog vi ner på Harrys men tappade en medarbetare då han inte kom in :P Efter ett tag inne på Harrys drog vi vidare på Olles där vi stannade tills vi skulle hem. Träffade lite känt folk som jag inte sett på länge så var roligt att få säga hej o prata lite.

Jag skulle aldrig frågat, men nu gjorde jag. Och jag gillar inte när folk mår dåligt, när jag var inblandad, men nu blev det såhär.
Och är så glad att jag hade Sofia där ute, och Roger var bra på sitt vis, är förvånad över mig själv, men som Sofia sa, äntligen människa är du mänsklig också, :p

Lördagen var man uppe hyffsat tidigt, inte bakis för fem öre, som vanligt :) Drog iväg på arenan med Ida o hennes familj för att se ispremiären med Modo osv. Sen åkte jag hem o fixade alla djur då mamma o pappa var borta o kommer hem idag.
Sen in till stan igen o käka med Fia på Max då vi båda var vrålhungriga. Sen var vi o rände runt överallt och i hennes lägenhet så vet jag inte vad som hände för vi skratta konstant och var allmänt galen, men ack så roligt vi hade! :)

Det finns saker som verkligen kan göra en galen...!!

Känns som om man vandrar på en väg och vet inte vilken avfart man ska välja, det är så svårt, för vägarna är så himla olika varandra, men båda är bra, men ack så olika på många sätt, och för tillfället så känns de som om allt snurrar..

Boken jag läser blir bara mer och mer svår och bitvis så är jag så nära att stänga igen boken och inte läsa mer, för ibland så känns det så meningslöst, att jag orkar bara inte fortsätta på nästa sida. Men sen blir det en bra sida och då håller jag kvar, men sen så blir boken så svår att förstå igen. Jag vill gärna läsa klart boken för att få veta slutet, så jag vet. Men att det skulle vara som en bargodalbana att läsa denna bok, det anade jag inte. Och bitvis kan det vara så jobbigt.

- du har alltid varit så förstående och alltid lyssnat och du har aldrig dömt, du har alltid sett mig, saknar dig, o att få prata med dig -

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar